I förrgår var det planeringsdag på äldsta dotterns skola. Skolan höll alltså stängt pga planering. Min äldsta dotter fick då följa med mig till mitt jobb. Det har hon gjort vid ett flertal tillfällen tidigare och det har gått jättebra. Hon har suttit och ritat, klippt, tejpat och häftat ihop papper i 8 timmar. Förvandlat mitt rum till en pysselverkstad. Använt slut på all tejp och neonpennor. Aldrig något gnäll om att det är tråkigt och att hon vill åka hem. Men i förrgår funkade det inte alls. Hon var så uttråkad att det syntes på hela hennes uppenbarelse. Hängde i stolen, ansåg att det var fel på alla pennor, pappret var blått och hon ville ha vitt, ville småäta hela tiden, suckade och beklagade sig. Frågade gång på gång när vi skulle åka hem!
Insåg snart att ta ledigt resten av dagen från jobbet var det enda rätta. Så vid två -tiden stämplade jag ut och åkte till ett köpcentrum med min dotter.
Väl där sa min dotter att vi kanske skulle ta och "shoppa loss" lite och "lätta på lädret". Precis dom orden jag använder när jag ska iväg och bränna pengar på kläder. Jag skrattade lite lätt åt hennes ord, dom blir ju så gulliga när dom kommer från en sju-åring. Hade det varit min man som sa det så hade jag inte skrattat!!! Då skulle jag ha läxat upp honom om ekonomi och förklara att man inte behöver köpa allt jämnt. Vill man ha något får man spara ihop till det (då brukar man hinna ångra sig). Och det behöver absolut inte vara sprillans nytt det man köper!
I alla fall så hittade vi inget på vår lilla "shopping-runda" så min dotter föreslog att vi skulle ta en fika innan vi åkte och hämtade hennes lillasyster.
Jag beställde en latte och en gräddbakelse (dumt men gott) och min dotter beställde en festis och gräddbakelse.
När vi satt där och fikade så frågade hon om jag verkligen fick äta det där då hon vet (hör allt) att jag bantar. Jag fick genast skuldkänslor men dom gick över snabbt (grädde kan ha den inverkan på mig). Jag förklarade att jo jag bantar men har svårt att hålla mig från godsakerna här i livet. Jag frågade om hon tyckte att det var bra att jag bantade och hon svarade: jo det är bra för då orkar du leka mer med oss, du blir piggare och det blir inte så trångt !!!??? Trångt??? Vad menar hon??? Jag höll på att sätta latten i fel strupe men behärskade mig. "Ja, det blir inte så trångt hemma och i Er säng när vi vill sova där". Jisses! Det är ju inte precis min kroppstorlek som gör att det är trångt i vår säng. Det är inte meningen att vi ska vara fyra personer i den!
Strax innan jag stoppade in sista skeden med gräddbakelse i munnen så sa hon: "om man vill gå ner i vikt så ska man inte äta kolhydrater, och inte socker, inte ens frukt för det är socker i. Och sen MÅSTE man motionera minst 30 minuter varje dag". GISSA VART DOM ORDEN KOMMER FRÅN!!! From the queen of diets of course! Jag måste sluta prata vikt och dieter hemma alltså. Försöka tagga ner min vikthets. Kanske kan prata om hälsa och mat på ett mer pedagogiskt sätt?
En sak är säkert: barnen hör och ser allt. Om det är bra eller dåligt beror nog på vad dom hör och ser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar